26
May
2009
stick a knife in my head
hela dagen har varit underbart varm, solig, sådär somrig och det luktade sommar när jag drack morgonkaffet vid köksfönstret. rakt över gatan har en fiskmås byggt bo bakom en lucka på det sneda taket. snett över gatan sitter ett par och intar frukost på sin balkong. brandbilar, polisbilar, ambulanser tutar förbi då och då. ljudet av något som gått fel. ljudet av att hjälp är på väg och att någon gjort något, eller råkat ut för något.
inatt var min sista tanke, innan sömnen sköljde över mig, att huset jag befinner mig i skulle välta. och jag försökte räkna ut vilket håll det var bästa för huset att välta, vilket håll som skulle innebära minst antal ton bråte över oss. enda dumma med den ekvationen var att bästa hållet var åt ett håll det absolut inte skulle kunna rasa mot. damn. galenskap. helvetessömn.
strindbergboken går framåt. läser vidare. intressant som fan. jag gillar biografier om folk. antingen egenskrivna, eller av andra, eller både och. att följa någons liv från början till slut är ju alltid trevligt. många upp och nedgångar. mycket galenskap. mycket skapande. mycket vackert, och extremt mycket obskyrt gräsligt. dag påbörjade jag nikki sixx – the heroin diaries, så den röda tråden fortsätter. biografier. vältra sig i andras olycka och uppgång. slippa tänka på sitt eget skit.
samtal med handläggare idag som påbörjades i trevlig ton. jag märker att jag fortfarande har riktigt svårt för överheten, hela “nu måste du…“-mentaliteten. jag sparkade bakut direkt och spottade galla över handläggaren. farbror barbro-uttal på alla ord. men det lugnade sig. jag gillar inte att känna mig trängd. jag gillar inte ens att vara ute bland människor, men vi kom fram till någon sorts kompromiss idag åtminstone. utskriven ur projektet tills vidare. påbörjan av projekt med house m.d-teamet. sen får vi se. kanske projekt #1 påbörjas igen. och jag berättade lite angående hur jag fungerar i sådana här sammanhang; hela min brist på disciplin när det gäller saker som måste göras. allting kan vänta, ingenting behöver göras när det egentligen behöver göras. så nästa gång, om det nu blir nån nästa gång, så har vi en helt annan approach till detta.
gick en lagom lång promenad också. panocoden gör mina ben gott. förutom att den twitch:ar till hjärnan så att allting blir luddigt och allt jag ser smakar beskt och irriterar mig. gömde mig bakom solglasögonen, drog på mig koftan och spatserade på den soliga sidan av alla vägar jag gick. kollade in lite mp3-spelare, ville ha nåt värdigt, inget fanns. fann en bokaffär, spankulerade runt därinne, skickade ett par sms till sara, hittade en massa hyllor med engelska böcker. nikki sixx-boken stod där. colin forbes – the savage gorge fanns också där. tydligen hans sista bok innan han dog. ska bli spännande att påbörja den. om man räknas ihop alla böcker jag läser samtidigt nu, så är jag nog uppe i 6 stycken. men det verkar fungera. hjärnan hittar lätt spåret när man börjar läsa i en bok som man haft ett bokmärke liggandes på sida 132 i ett par veckor.
glömde äta idag också tydligen. frukostbaguette med ost. ett par koppar kaffe. matlådan som står i kylen har jag inte rört. så den äter jag ikväll. behöver äta. kroppen förfaller och jag ser ut som en jävla lägerfånge när jag ser mig i spegeln med bar överkropp. ärren på magen gör väl sitt också. speciellt nu när de lyser neonrosa.
Etiketter: mardrömmar, projekt, promenad