strindberg tar över mina drömmar
flera nätter i rad har jag legat och haft enormt mycket ord, meningar, stycken som bara bubblat upp i huvudet. inatt var alla mina tankar enbart i form av rim. ganska jobbigt men det var någonstans där mellan dröm och vakenhet som jag försökte styra armen mot min anteckningsbok för att få ner härligheterna. jag lyckades dock inte. märkte att mitt språkbruk blir väldigt ålderdomligt när jag ligger där och inte riktigt har kontroll över mig själv i vaket tillstånd. och inte heller har drömmarna börjat kicka in och ta över min kropp. viloperioden är som den är, den har jag inte riktigt kontroll över, men jag börjar lära mig mer och mer att komma ihåg tankarna och meningarna som bubblar upp de där 10-20 minuterna innan jag somnar. enda problemet är väl att få dem nedskrivna eller inlästa på mobilen.
och att ligga bredvid sara när hon försöker sova och ska upp om 5-6 timmar och prata i rimform är kanske inte det bästa man kan göra. förhållandemässigt kan det nog bli lite tryckt stämning.
jag har haft flertalet dåliga dagar senaste tiden. kroppen är el traso grande och jag blir inåtvänd, sur, tvär och känner mig som en 3åring som inte får som han vill. panocoden fungerar bättre och bättre, jag håller mig till samma dosering fortfarande. och de hjälper någorlunda, tar bort udden, tar bort den vassa eggen från min hals.
samtalet med någon kollega till min husläkare tog slut precis. pratade ett tag. gick igenom lite om mina problem. så nu har jag tydligen fått “chansen” att hamna i någon sorts house m.d-grupp som ska engång för alla, förhoppningsvis, utreda vad felet är med mig. intressant om inte annat. det var ingen arbetsträning, utan bara utredning med nåt team som tar sig an min case och dividerar runt om vad de ska göra för att få rätt på mig. så jag tackade ja, får papper hemskickade i veckan som ska läsas igenom, godkännas och returneras till avsändaren. trevligt. jag måste ju säga att capio spöar skiten ur vanliga vårdcentralen med hästlängder. ett genuint, om än kanske fejkat, intresse gör att man som patient faktiskt känner att de lyssnar på en. vårdcentralen fick fingret av mig höstas då det tog min dåvarande läkare 6 månader att skicka iväg en remiss till reumatolog i ängelholm. rappt arbetat.
så vi får se. kan bli en mystisk sommar detta, med tanke på sakerna hon tyckte jag skulle testa på:
Basal kroppskännedom är en arbetsform inom sjukgymnastik som integrerar västerländsk rörelsetradition och biomedicinsk kunskap med den österländska rörelsetraditionen tai-chi och zen-meditation.
Metoden utvecklades ursprungligen i Frankrike av namn som Jacques Dropsy, Franqoise Mezieres och Therese Bertherat. Traditionen har förts vidare från Frankrike till Sverige av bland andra Birgitta Rudberg, lektor i pedagogik, samt av sjukgymnasten Gertrud Roxendal. I Sverige ges utbildningar i basal kroppskännedom i fyra steg av Institutet för basal kroppskännedom. Birgitta Rudbergs bok “Aktiv avspänning – ett sätt att leva” samt Gertrud Roxendals bok “Levande människa” är två grundläggande källor på svenska för den som vill skaffa kunskap om metoden.
Träningen ska leda till ökat kroppsmedvetande och ge en balanserad hållning, ett avspänt och välkoordinerat rörelsemönster samt en naturlig integration mellan andning och rörelse. Träningen är tänkt att stimulera till reflektion över invanda mönster och att ge övning i mental närvaro. Genom fördjupad erfarenhet av övningarna stimuleras den egna viljan till förändring och möjligheterna att upptäcka de egna kroppsliga och mentala resurserna.
Enligt Institutet för basal kroppskännedom ger metoden god effekt vid exempelvis spännings- och belastningsbesvär, psykiska besvär och stressrelaterade besvär.
time will tell.
Etiketter: basal kroppskännedom, done and done, läkare

jag håller på med det dära i sjukgymnastiken. det är hemskt. och bra. jag hatar det. fast det hjälper. kanske. till slut.