indecent exposure

en stickad kofta-man

senaste tidens sängliggande har tagit ut sin rätt. med råge. jag hasar mig över parkettgolvet, iförd raggsockor, mjukisbrallor, tshirt och nyinköpt kofta. jag är sjuk, men ser klockrent 70tal ut. skägget har börjat växa ut igen. färgen har återvänt i ansiktet. jag ler. jag trivs.

jag har även under dagen samtalat med en hel del flyttfirmor runtom i skåne, ett par även i stockholm. prismässigt är det ju värsta djungeln därute. jag körde på ett skånskt företag. som låg på ett lagom fint pris på runt 4000:-. kan bara smyga in vad ett företag ville ha för hela kalaset, och det var en rätt saftig peng, de begärde runt 17000:- för flytten. skratt och adjö.

dagarna ter sig så likt varandra. vaknar, mår bra ett tag, sen vaknar resten av kroppen och smärtan ökar i styrka, jag fyller på med kodein och håller den nertryckt under ytan, ger den inte ett uns luft. matar på under dagen som går så den inte kan trycka upp huvudet för luft. fyller magen med färgglada piller och känner mig som någon av skurkarna i finn & fifi, jag minns bara att han jagade en häst som kommit till liv ur en gammal tavla föreställande ett helgon sittandes på hästen. vart hästen än trampade växte det upp blommor. och den galna mannen som jagade hästen för att avliva den mumsade piller igenom hela tidningen. och fick utbrott när han åt fel piller. jag tror jag har kvar den någonstans. borde scanna in ett par härliga bilder så alla kan se.