20
Nov
2009
we walk, and fall over, and get up again
valet att starta en eldsvåda var inte svårt. det enda svåra var valet av brännbart material.
- kläderna?
- böckerna?
- bitarna av överblivna köttrester?
- de samlade verken över mitt liv, fram tills idag?
med drömmande blick lyftes högen med papper. käkarna ihopbitna så tandflisorna agerade flipperkulor inne i munnen. ögonen brinnande av trötthet, hat, kärlek – beroende på vem som tittade.
sprakande läten. tapeterna slår knut på sig själv när lågorna hoppar från bokbålet i vänster hörn, klädbålet i höger hörn. köttresterna, svarta kolklumpar med pyrande småeldar vrider sig ovanpå bret easton ellis – angivarna, pocketformatet. de samlade verken över mitt liv fransar sig i kanterna när elden får grepp om sidorna i de svarta böckerna, de röda böckerna. fotografier skjuter iväg bitar av plast, papper, svarta runda korn av värme. elden bränner bort ansikten, kroppar, bakgrunden, upplevelser, vänner.
oläsbara ord i ens hand.
värmeslingor lindade runt kropp och själ. nu värmer vi på, gott folk. nu ändrar vi kontakten från OFF -> [till] ON. nu höjer vi värmen. låter kylan skrika sin väg ut ur frusna kopparrör. står samlade i grupp och sjunger julsånger för frusna uteliggare. vi ger dem pepparkakor, ett glas glögg, lite nötter, kanske russin om vi tillåter oss att vara givmilda. lugna våra sinnen. visa för oss själva att vi hjälper våra medmänniskor, att vi inte är egoistiska. att vi har en framtid tillsammans med alla andra.
sen går vi hem och låser dörren bakom oss med dubbla lås och drar igång larmet. ifall de frusna får för sig att ta sig in i värmen. ifall de gör det finns chansen att de trampar i björnfällan vi lagt precis innanför ytterdörren. under varje fönster har vi radat upp industrirakblad över golvet. jump and slice.
inne i ica-affären håller en leverantör på att packa upp bröd. han sitter på huk. han visar hela stjärten. han reser sig, verkar helt omedveten om att han precis visat upp sin bak för storögda blåhåriga damer & flämtande äldre män. och mig. som mest log åt hela grejen.
med ica-påsen i höger hand och ögonen hoppandes över världen runt om den kroppsliga entiteten kallad jag. i en back en bit över gatan står en kostymklädd man med pälsmössa. i händerna håller han stavar. sen börjar han glida nedåt. på skidor. på gräs. och faller. voltar ett par gånger. stavar och skidor i ett virrvarr av kostym, slips, pälsmössa. väl nere så reser han sig sakta och går fram emot ett kamera-team. mannen längst till vänster sitter med ett knä i marken, lite halvt på huk. och visar hela stjärten. han ger inte sken av att frysa om den heller.